Vi är tidningen som granskar det media inte tar upp. Vi ifrågasätter, analyserar och drar slutsatser.
Publicerad: 27 mars 2021, 11:09

Ludvigsson, vad går först, agendan eller forskningen?

Är det verkligen bara en forskningsstudie som gjort så många människor så upprörda?

Vi tar starkt avstånd från hot och hat. Det gäller att skilja på sak och person. I vår artikel fokuserar vi inte på personen utan på handlingarna och hur det har påverkat samhällsdebatten. Vi tar inte ställning för eller emot skolstängning och heller inte om Ludvigssons forskningsstudie är korrekt eller ej.

Introduktion

Barnforskaren Jonas Ludvigsson har varit i hetluften. Han har fått kritik för sin forskning och upplevt hot och hat vilket flera tidningar har skrivit om. Han forskar därför inte längre på covid.

Hur kunde det bli så här? Är det verkligen bara en forskningsstudie som gjort så många människor så upprörda? Vi tror inte det. Efter att ha analyserat det vi vet, har vi kommit fram till att studien bara är toppen av ett isberg.

Kanske är det inte forskningen, utan agendan som är problemet?

Innehållsförteckning

  1. Ludvigsson fick kritik för sin forskning
  2. Ludvigsson skrev under Great Barrington Declaration
  3. Vill Ludvigsson medvetet smitta alla skolbarn?
  4. Har Ludvigssons forskning påverkat Sveriges strategi?
  5. Utbildningsministern har Ludvigsson som förebild
  6. Sammanfattning

Ludvigsson fick kritik för sin forskning

Jonas Ludvigsson är barnläkare på Örebro Universitetssjukhus och forskare på KI. Han är också utsedd till nationellt vetenskapligt råd i pediatrik vid Socialstyrelsen.

Ludvigsson har gjort olika forskningsstudier gällande sjukdomar som drabbar barn och har även figurerat en hel del i media.

Forskningsstudie om barn och MIS-C har blivit kritiserad

Ludvigsson gjorde en studie om barn med MIS-C (hyperinflammation på grund av corona) och tog fram statistik på hur många av dem som behövde IVA-vård. Resultatet av studien visar att få barn drabbades av MIS-C och få barn hamnade på IVA under perioden som mättes. Studien har fått kritik för att vara vinklad men också för att undanhålla viktig information.

I den här artikeln har vi inte fördjupat oss i Ludvigssons forskning och därför inte tagit ställning till om studien är korrekt eller ej. Vi noterar däremot att forskningsstudien har fått kritik. Istället har vi har tittat på de övriga omgivande faktorer som vi tror har påverkat kritiken mot Ludvigssons arbete.

Om du vill fördjupa dig i forskningen och kritiken kring den så kan du läsa mer i länkarna nedan:

Ludvigsson skrev under Great Barrington Declaration

Great Barrington Declaration innebär bland annat att man genom naturlig immunitet ska låta smittspridningen fortgå i samhället i lagom takt. Enligt deklarationen ska man låta smittan spridas bland de unga och friska. Detta för att snabbare uppnå flockimmunitet, för att på så sätt skydda de äldre och sköra. I praktiken innebär det exempelvis att hålla skolorna öppna. Låter det bekant? Det påminner mycket om den retorik som Folkhälsomyndigheten hade i våras.

WHO säger att flockimmunitet, genom att utsätta människor för smitta, är vetenskapligt problematiskt och oetiskt.

Covid-19 är en allmänfarlig, samhällsfarlig och anmälningspliktig sjukdom. I smittskyddslagen står det att man måste vidta åtgärder för att inte sprida smittan vidare. Att sprida smittan vidare med flit är olagligt.

Ludvigsson har skrivit under Great Barrington Declaration och för det har han kritiserats. Detta eftersom man vid tidpunkten visste relativt lite om viruset, samt att deklarationen inte använder sig av försiktighetsprincipen. Ludvigsson har valt att bemöta kritiken på Twitter. Det han säger i citatet kan nog alla skriva under på. Det är ändå stor skillnad mellan det som Ludvigsson skriver och det som står i Great Barrington Declaration.

Det mest empatiska tillvägagångssättet som balanserar risker och fördelar med att uppnå flockimmunitet är att låta dem som har minimal risk för dödsfall att leva sina liv normalt för att bygga upp immunitet mot viruset genom naturlig infektion, samtidigt som vi skyddar riskgrupper bättre.

Skolor och universitet bör hållas öppna för undervisning på plats. Fritidsaktiviteter, som sport, bör återupptas. Unga vuxna med låg risk bör arbeta normalt snarare än hemifrån. Restauranger och andra företag bör öppna.

Det innebär inte att jag vill att viruset ska sprida sig explosivt eller att jag välkomnar nya virus-mutationer (det gör jag inte!), men jag tycker inte att vi kan stänga ned samhället helt (om inte just vården kollapsar, se ovan), och jag tycker inte att det är rimligt att vi inför svåra begränsningar för barn och unga. Jag är rädd för att det får större konsekvenser än själva covid-19 på sikt.

Vill Ludvigsson medvetet smitta alla skolbarn?

Vi kommer analysera en föreläsning som Ludvigsson hade i en kyrka 16 mars 2020. Videon startar efter cirka 33 minuter, då det är relevant för artikeln.

Vi har tagit fram några citat ur presentationen som har fått kritik i sociala medier.

Det är ändå inte barnen som blir sjuka, isolera gamla istället!?

Bra om alla skolbarn får smittan? - viruset dö ut snabbare

I vårt första citat säger Ludvigsson att barn inte blir sjuka. Idag vet vi att det inte stämmer. Barn blir sjuka och det blev de även under våren 2020.

I vårt andra citat ställer Ludvigsson frågan om det är bra om alla skolbarn får smittan för att viruset ska dö ut snabbare. Det gör han både inför sin publik i kyrkan men också på Youtube för allmänheten. Det är en fråga som är extremt känslig, speciellt för föräldrar som inte delar Ludvigssons uppfattning.

Det finns flera saker som är anmärkningsvärda i ett sådant tankesätt:

  • Att vilja låta människor smittas.
  • Att vilja låta människor inom en viss grupp i samhället smittas.
  • Att alla skolbarn ses som en tilltänkt grupp som kan infekteras.

I mars 2020 var kunskapsläget begränsat. Ludvigssons frågeställning skulle kunna ses som ett högst kontroversiellt experiment; att låta en samhällsfarlig sjukdom löpa genom alla våra skolbarn.

Har Ludvigssons forskning påverkat Sveriges strategi?

Ludvigsson är inte en del av Folkhälsomyndigheten. Däremot använder Folkhälsomyndigheten Ludvigssons forskning i sina rapporter. Hans forskning kan därmed ligga till grund för en del av de beslut som Folkhälsomyndigheten har fattat. Folkhälsomyndigheten beslutade exemplvis att hålla skolorna öppna hela våren 2020, något som var unikt i Europa.

Folkmyndighetens strategi såg i våras ut så här:

  1. Att låta smittspridningen gå i en takt som gör så att sjukvården hinner med.
  2. Slå en ring runt riskgrupper, särskilt äldre.

Det påminner mycket om Great Barrington Declaration, det som Ludvigsson har skrivit under. Kan Folkhälsomyndigheten ha baserat sin strategi på Ludvigssons forskning eller möjligtvis hans agenda?

Utbildningsministern har Ludvigsson som förebild

Anna Ekström är vår utbildningsminister. På Twitter skriver hon att Ludvigsson är hennes förebild. Tweeten har ingenting med corona att göra men visar deras relation till varandra. Ludvigsson är en förebild för Ekström.

På Twitter finns en annan tweet med ett utdrag ur en intervju från Expressen. I intervjun nämner Ekström att underlag har tagits fram för att väga för- och nackdelar med skolstängningar. Detta gjordes tillsammans med en barnläkare och en epidemiolog som hon känner.

Vem barnläkaren är vet vi inte men det finns en barnläkare som Ekström har som förebild och som samtidigt är forskare. Kan det vara Ludvigsson som hon har tagit hjälp av för att utforma Sveriges strategi när det gäller skolan?

Blir mycket glad över att du Jonas, som är en av mina förebilder, tar upp denna viktiga fråga!

På departementet insåg vi att vi kunde komma att behöva stänga skolor i Sverige den veckan då Italien stängde. Då började vi diskutera och be tjänstemännen om underlag. Jag talade med mina kollegor i andra länder. Jag talade mycket med en barnläkare och en epidemiolog jag känner.

Trevlig helg, @Sven_Roman och @ludvigsson!

Nu såg jag nyheterna! fantastisk roliga besked! vi ser fram emot öppna gymnasieskolor i höst!

Sammanfattning

Som vi skrev i inledningen tar vi i vår artikel inte ställning till för eller emot skolstängning, inte heller om Ludvigssons forskningsstudie är korrekt eller ej. Istället försöker vi ta reda på varför det som rör Ludvigsson har blivit så kontroversiellt.

Vi tror inte att det bara är forskningsstudien som har gjort så många människor upprörda. Vi tror att det kan bero på att Ludvigsson skrev under Great Barrington Declaration som i korthet innebär att man ska låta smittan spridas bland unga och friska för att snabbare få flockimmunitet.

Vi tror också att det beror på att Ludvigsson i kyrkan ställde frågan om det vore bra att låta alla skolbarn få smittan. Många föräldrar kan tänkas reagera starkt på ett sådant uttalande. De flesta föräldrar vill skydda sina barn, speciellt från samhällsfarliga sjukdomar. Om man väldigt öppet förmedlar den typen av tankar i en tid när kunskapsläget är begränsat, då finns en stor risk för att skapa ilska och rädsla.

Utifrån det vi har sett så tyder det mesta på att Ludvigsson har påverkat såväl Folkhälsomyndigheten som utbildningsministern. Vi tror att han kan ha påverkat en del av Sveriges strategi. Under våren 2020 hölls skolorna öppna, något som var unikt i Europa. Delar av strategin påminner mycket om Great Barrington Declaration, det som Ludvigsson skrev under. Det behöver såklart inte vara ett problem så länge forskningsresultaten är korrekta. Om det däremot finns misstankar om att resultaten inte är korrekta så är det ett problem, inte minst för trovärdigheten.

Allt det här tror vi har gjort människor upprörda och det kan vara därför Ludvigsson fick vad han upplevt som hot och hat. Idén om att låta smitta alla skolbarn med en samhällsfarlig sjukdom är extremt kontroversiell, både för föräldrar och många andra, speciellt om den har påverkat Sveriges strategi.

Tror du att det är studien eller agendan som gjort att Ludvigsson har blivit så hårt kritiserad?

Vi tar starkt avstånd från hot och hat. Det gäller att skilja på sak och person. I vår artikel fokuserar vi inte på personen utan på handlingarna och hur det har påverkat samhällsdebatten.

Text

Jens Törnell - Text

Mikael Majling - Tack för feedback

Marina Turial - Tack för feedback

Beata Molin - Tack för feedback

Diskutera i sociala medier

Det går utmärkt att dela och diskutera innehållet i sociala medier. Det kan vara i Facebook-grupper, på Twitter eller någon annanstans.

Vi har också en egen Facebook-sida där du har möjlighet att kommentera:
https://www.facebook.com/jiddra.se/posts/113238160859033

Så arbetar vi

Jiddra är politiskt neutral. Vi ställer öppna frågor och drar egna slutsatser baserat på trovärdiga källor. Du avgör själv om du tycker vi har rätt eller fel.

Copyright © Jiddra 2022